Så bortsett från mitt tragglande om skuldmättnad och den ovillkolriga matematiska konsekvensen av ett enskilt kontrollerat kreditbaserat system, vilken leder till den stagflation som upplevs inom BIS och IMF idag, så kan man ju se på saken ur det mer affärsklimatmässiga perspektivet för samhället. USA är det enklaste exemplet men detta fungerar likadant i Sverige. Samma melodi men olika versrader.

På 1960-talet köpte varje ny 1 $ i skuld nästan $ 1 i BNP-tillväxten. På 70-talet började det falla som skulden som betalningsmedel ökade. När vi kom till 80-talet och 90-talet, köpte varje ny 1 $ i skuld endast $ 0,30-$ 0.50 i BNP-tillväxt. Och i dag, köper varje ny 1 $ i skuld endast $ 0,10 i BNP-tillväxt, i bästa fall .

Med andra ord, tillväxten under de tre senaste decennierna, men framför allt under de senaste 5-10 åren har drivits av en större och större del skuld. Detta är anledningen till att Fed har varit så orolig för räntor. För skulder kostar räntor. Alltså efter skuldmättnad så driver - kräver - systemet lägre räntor, längre kreditider - lägre kreditomsättningshastighet för den räntedrivna cirkulerande penningmängden, om inte systemet skall frysa ihop.

Du kan se detta i diagrammet nedan. Det visar den totala kreditmarknaden i USA utestående, dividerat med BNP. Som du kan se från och med början av 80-talet, så har den del av skulden som utgörs av kredit i systemet skjutit i höjden, så är det inom hela BIS och IMF. Vi har bara upplevt en kort period av skuldavveckling, som kom under 2007-2009 eran. Vad var det som hände då...jo två badbanks..

Bernankes Fed kunde inte hantera denna typ av låneminskningar långsiktigt. Anledningen är enkel: de som har samlat stora rikedomar som ett resultat av detta system är mycket intresserade av att behålla det i drift.

Centralbanker vill inte prata med vanliga människor om dessa saker. Fed lyder under Goldman Sachs och JP Morgan. Och det uteslutande av bankernas rikedom från de senaste 30 åren har varit resultatet av hävstång (kredittillväxt). Ta bort enskilt skapade krediter som allmänt betalningsmedel och en hel del mycket "rika" människor är plötsligt inte är så rika längre.

Låt mig uttrycka detta i termer av real jobbtillväxt (skapad av nystartsföretag) vs "jobbtillväxten" av de senaste fem åren i USA.

Enligt National Bureau of Economic Research, står nystarterna för nästan hela mängden av USA: s arbetstillfällen som skapas (totala jobbökningen minus totala förluster av arbetstillfällen). Och mindre nystartade företag har ett helt annat perspektiv på skuld än större och mer etablerade företag.

Anledningen är ganska enkel. När ett litet företag tar ett lån får han eller hon brukar pantsätta personliga tillgångar som säkerhet (ett hem, bil eller något annat). Som ett resultat, så kommer skuldbördans verkliga möjlighet att förlora något av stort värde att vara mindre. Så skulden är mindre sannolik att uppstå.

Detta står i skarp kontrast till ett större företag, vilket kan ställa säkerhet som ägs av företaget självt (inte ägarnas personliga tillgångar) så de känner sig mindre hotade av att utnyttja upplåning. Således, på detta sätt, QE och andra rök och spegelåtgärder som förs av Fed, gynnar främst de större företagen snarare än de verkliga drivkrafterna för att skapa arbetstillfällen: mindre företag och nystarter.

Därför Feds politik, oavsett vilken retorik Fed använder, mer positiva till aktiemarknaden än den reala ekonomin. Det vill säga, de är mer till förmån för de företag som lätt kan komma åt Feds nära nollränteutlåningsfönster än de företag som är mest sannolikt att generera jobb: mindre företag och nystartade företag.

Det är ett ytterligare perspektiv på varför som jobbtillväxten är fortsatt anemisk i USA medan aktiemarknaden har mobiliserat till nya rekordnivåer. Därför QE är så farligt, eftersom det ökar koncentrationen av rikedom och utarmar allt annat. I Sverige har vi jo bolånesituationen som motsvarande aggregat - likviditetsackumulator, men det är inte bolånetagarna som är vinnarna..

Billig skuld är till nytta för dem eftersom den marginella risken för att ta den är liten i förhållande till det av en normal enskild investerare som skulle behöva skriva en behövs tillgång (hans eller hennes hem) som säkerhet för ett lån att utnyttja.

Detta system fungerar så länge skulden fortsätter att bo billigt, alltså att någon tror att skulderna kommer att återbetalas. Men under de senaste 12 månaderna Fed har definitivt passerat punkten utan återvändo med sin politik. Det är nu inte bara en fråga om timing innan denna skuldbubbla spricker.