Den politiska adelns lojaliteter mot sina väljare avtecknar sig med alltmera pinsamt uppenbar skärpa mot den demokratiska himlens dunkla sken.

Pengar styr ekonomi som styr politik, så är det absolut, men att den kognitiva dissonansen hos de folkvalda skall behöva behöva visa sig så till sin yttersta potens, ger sannerligen ett beklagligt avtryck ifråga om tidens moral om folk har de regeringar som de förtjänar. Den förtorkade moralen exponeras så till den milda gran att lukten av systemsiskt konserveringmedel snart är det enda som känns och upplevs.

Jag kan förklarad detta finansiella systems funktion mycket enkelt för alla människor och politiker (?) som inte begriper, eller låtsas att de inte begriper dessa enkla fundamentala begrepp. Skuld är den grop som människor befinner sig i och underskottet är hastigheten med vilken människor gräver sig neråt i sina försök att komma ur gropen.

Till detta kommer att pengar är krediter med en växande kostnad av ränta. Situationen i de politiska leden för tanken till den kognitiva dissonansens yttersta potens.

Jag vet en jätteviktig mening som alla borde förstå och lära sig!

Kreditbildningspunkten är styrande för ränteflödesriktningen.

Sedan gör man som polisen - follow the money.

Skatt är den funktion som legitimerar ett betalningsmedel till att vara allmänt, alltså i vårt fall att bankernas kreditpengar är det som är bärande och styr ekonomin som styr politiken.

Alla människor kan få det bättre på bekostnad av den lilla procentandel som nu förfogar över jordens resurser, så enkelt är det naturligtvis, alltså om politikerna vågade ställa sig upp och agera eller göra ”något” mot makten, men det vågar dom inte som ledare, eftersom detta inte är deras politiska roll eller någonting som de är valda för att göra.

Naturligtvis, också eftersom under normala politiska omständigheter så är i detta ”något” någonting som vanligen i politiska sammanhang består av att hålla guldklingande tal och i övrigt främst blåsa rök i ansiktet på folk och att bete sig allmänt illa enligt devisen att förtala är silver och att förtiga är guld, till allmänhetens förledande i förhållande till verkligheten.

I vårt dagsläge, som nu alltså rimligtvis inte kommer att köpa detta lika lättvindigt som tidigare, utifrån att verkligheten nu gör sig påmind av den enkla anledningen att krisen är verklig och snurrar utom kontroll. Så den innevarande situationen kommer inte att försvinna eller någonting att kunna förbättras, förrän människorna kan andas igen på riktigt utan det finansiella oket och då måste detta system förändras.

Höger och vänster är nu en så påtaglig kuliss i den realpolitiska spelsfären att ingen kan förbise detta, precis så som det alltid egentligen har varit. Den verkliga makten ligger i kontrollen av ekonomin och den är precis som en Rothschild en gång uttryckte saken,” en alldeles för viktig fråga för att överlåta till politiker ”