riksbanken svar pdf 8.7.10.eml

Banken behöver inte finansiera någon utlåning så länge som säkerhetsmassan för kreditbildningen uppfyller kraven för bankens kreditbildning enligt Baselreglerna, då kan de facto krediterna skapas ur tomma intet, utan någon som helst kostnad för banken och vidare bokföras som en tillgång i bankens balanser samtidigt som en skuldinnehavares konto bokförs en tillgång på lika belopp som utgör en skuld för banken.

Bankerna behöver alltså inte finansiera sin utlåning i någon större utsträckning än vad som kraven är ställda i Baselreglementet, och kan principiell alltså genom detta förfarande bilda krediter/ skapa pengar ur luften.

Systemet i detta kallas som du vet för Fractional Reserve Banking och bygger på principen om fraktionella reserver, alltså att banken endast har en fraktionell del av det utlånade kapitalet som grund för ett "inlånat" belopps reserv.

Pengar skapas, eller valuta bildas, genom att bankerna skapar en skuld gentemot en låntagare som vill låna pengar, och på så vis sker en skuldbildning och en kredit skapas som en tillgång, någon lånar alltså sin egen skuld och detta kallar vi för pengar. Man kan uttrycka detta som att banken skapar en fiktiv inlåning till sig själv som sedan blir den aktuella utlåningen och att själva bedrägeriet sker i inlåningsfasen till sig själv.

Tekniskt sett så fungerar mekanismen på följande vis; Banken behöver INTE finansiera hela det nya kreditbeloppet, bara det eventuella nettounderskottet i den dagliga clearingen i RIX, alltså pengar skapade i centralbanken.

Betalningsströmmar mellan banker tar normalt ut varandra väl under en dag, varför lånen över natten är små i jämförelse. Det samma gäller för kreditexpansionen i banksystemet.

Balansräkningen: Bankens tillgångar ökar med lånebeloppet. Skulderna ökar också med lånebeloppet, och de båda ökningarna sker exakt samtidigt eftersom banker alltid primärt skriver in den nya krediten på låntagarens konto. Det går alltså inte att ta ett lån i en bank, utan att ha ett konto i banken som kan bokföras för tillgången i den skapade krediten.

Det första som händer är alltså att banken ökar sin skuld till låntagaren genom kreditering på ett inlåningskonto, och det är noteringen av denna bankens skuld som vi kan använda som pengar.

Själva skapandet av pengar genom kreditbildning går till exakt likadant som hos Riksbanken. Bankerna utökar sina balansräkningar genom inlåning och utlåning. Det som skiljer det båda processerna åt är valutan.

Kreditskapandet sker först, därefter kommer eventuella mindre lån för likviditetsutjämningen vid clearingen på kvällen, och till sist (långt senare) behöver banken ordna kapitaltäckningen.

Banken behöver alltså INTE invänta någon ny inlåning innan banken kan ställa ut en kredit. “90 procent och så vidare” vilket är en inte ovanlig missuppfattning.

Bankerna skapar med andra ord pengarna ur luften och tar dessutom betalt av människor och nationer för att göra detta.

http://www.riksbank.se/upload/Dokument_riksbank/Kat_publicerat/Tal/2009/091119.pdf