Kina förbereder sig för att dumpa dollarn, men är det verkligen på det viset? Ja.

Kina är den ojämförligt största innehavaren av amerikanska skulder och dollarvaluta i världen. Kina är också den största innehavaren av utländsk valutareserv i världen. Kinas kassakistor är alltså fyllda med besparingar. Alltså vidare, varför skulle då den kinesiska regeringen redan 2005 införa en plan för att börja sälja sina egna skuldebrev? De behöver ju inte något konstant inflöde av utländska kontanter för att hålla sig flytande som vi gör här i väst.

Deras valuta var peggad, eller knuten till dollarn, så att utfärda Yuan denominerade säkerheter, det skulle ha varit i princip helt meningslöst, åtminstone i ögonen på en gemensam investerare. Så vad visste då den kinesiska centralbanken som vi inte visste?

Det tog någon tid, men 2008, när Asiatiska handelsblocket tog form, då började de att möjliggöra Yuan obligationer för gränsöverskridande handel och därmed var orsaken klar, Kina planerade redan då en de-peggifiering ifrån dollarvalutan. Kina kommer att låta sin valuta flyta för att få sitt mätande värde. Kina kommer då med viss naturlighet att gå mot en mera konsument betingad ekonomi. Kina är på väg att släppa dollarn som sin reserv valuta för internationell handel. Och så småningom kommer Kina att dumpa sina amerikanska finansiella innehav helt.

Men varför skulle Kina inleda förberedelserna för detta hela vägen tillbaka till 2005?

Det verkar ju ändå vara ett rätt seriöst risktagande, såvida de inte visste, eller alltså liksom jag och många med mig redan då kunde räkna ut förloppet, om vad som ovillkorligen ändå skulle komma att hända under 2008. Såvida de inte av någon annan och för mig okänd anledning redan visste att kreditkrisen skulle komma att slå precis så hårt, som den hittills har gjort, att amerikanska konsumtionen skulle komma att svikta i flera år framöver, inte månader och att detta ovillkorligen skulle komma att skada den kinesiska exporten.

Såvida de inte visste eller kunde räkna ut att Federal Reserve i händelse av att skulderna började haverera, hänsynslöst skulle hälla fiatvaluta i systemet. Så klart att det visste!

Ser man tillbaka på Kinas agerande så kan man nära nog bara konstatera att deras centralbank lustigt nog har uppmärksammats på alla kommande händelser av andra finansiella parter och aktörer, eller, att alla i centralbanken har Jedikrafter, och förtjänar någon form av utmärkelse för sina otroliga krafters framförhållning ifrån Masters of the Universe.

Hittills har den kinesiska frånkopplingen från dollarn, ändå bara inneburit att Yuan obligationer nu utfärdats av Världsbanken, och att Kina har minskat dollarns närvaro i all bilateral handel med Ryssland. Men vi är nu bara ett steg eller två borta från en öppen global flykt från dollarn och att en skattkammare av Joakim Von Ankas serietidningsmodell dumpas av USA:s största fordringsägare för att ge plats av någonting av värde.

Kina har infört egna stimulansåtgärder under den globala kreditåtstramningen. Medan den skuldbaserade västvärlden med sin Fiat valuta har stoppat i princip allt i fickorna på banker och deras utländska enheter, så har deras Fiat Yuan gått direkt tillbaka in i deras reala ekonomi. Det är därför Kinas inflation är så omedelbar, medan västsidans inflation är fortfarande delvis dämpad.

Kan Kina motverka inflationen utan appreciera sin Yuan? Nej.

Kina har alltså en option i detta, extrem appreciering kan alltså öka köpkraften hos deras befolkning för att motverka stigande priser. Kina förnekar denna möjlighet i offentliga forum, men deras centralbanks åtgärder berättar en annan historia. Den nationella sociala infrastrukturen är dock av den sammansättningen att sociala förändringar i princip alltid skapar spänningar för den styrande makten. Alltså blir Kineserna rikare så ökar deras krav på regeringen och blir de fattigare så blir de arga..

Kassakraven (mängden pengar som kinesiska bankerna måste hålla som ett skyddsnät) har höjt flera gånger, ända till 19 %. Detta är avsett att avlägsna överskott av likviditet från ekonomin, men ännu så länge så har flytten har avlägsnandet misslyckats. Kina har också höjt räntan för att bromsa utlåning flera gånger till ingen nytta. Som nämnts tidigare, så fortsätter inflationen.

Jag vet att både den kinesiska samt de västliga centralbankerna är väl medvetna om att Yuan valutan måste rusa avsevärt om inflationen skall stoppas, men växelkurser är inte något som kan ändras utan konsekvenser. Generellt gäller, att om en valuta stiger snabbt, så tenderar någon annan valuta att falla. I detta fall kommer valutan ifråga att vara dollarn.

Kinas president Hu Jintaos besökte förra veckan Washington. Hu efterlyste ett ökat samarbete mellan USA och Kina, medan han samtidigt glatt upplyser mediabevakningen om att det dollarbaserade systemet är en "produkt av det förflutna"

Den amerikanska regeringen å andra sidan, den har efterlyst ett större samarbete med Kina, medan senaten å sin sida har utfärdat ett meddelande som kräver ett kongress institut, ett lagförslag som skulle klassificera Kina som en "valuta manipulatör" och allt detta alltså på tröskeln till Hu besöket.

Mötet mellan Hu och Obama kommer därför att generera absolut ingenting, eftersom varken Hu eller Obama verkligen har något att säga till om i de finansiella beslut som de diskuterade. Dessa beslut fattas av centralbankerna och de intressen som styr där, alltså inte för våra respektive nationers väl utan för banksystemets väl, och centralbankerna vill ha ett slut på dollarn.

För när det kommer till kritan, så arbetar bank eliten i Kina och USA båda mot detta mål, medan massorna leds att tro att de står till tvärt emot. Dessa parter vill båda ha världsherravälde och för detta så behövs det en världs valuta.

Mest avslöjande i detta har Kinas stöd till EU varit. Vadan då detta kinesiska så plötsligt nyvaknade intresse av att stötta europeiska ekonomier som egentligen borde försättas i konkurs?

Det är ju den definitivt inte av den filantropiska vänligheten i sina kinesiska hjärtan. Kina får först och främst en större spridning av yuan valutan genom att knyta sig närmare Europa, Afrika och övriga Asien. Större kinesiska investeringar i EU gör en övergång till Yuan (eller en korg av valutor) och en rörelse bort från dollarn mer acceptabelt för medborgarna i Europa. För det andra, desto större spridning av Yuan obligationer, desto snabbare kan den kinesiska regeringen börja dumpa sina amerikanska statsobligationer.

I slutändan kommer inflationen nu att användas av Kina som en ursäkt att släppa dollarn helt, vilket är vad de har haft som plan att göra åtminstone sedan 2005. Den synnerligen privata Federal Reserve och Barack Obamas regering kommer att tillkännage seger och vidare "hantera" detta som en devalvering av dollarn, vilket innebär att när skattkammar bubblan brister och begraver USA i hyperinflation, vilket är vad Centralbankirerna egentligen ville hela tiden, av många olika skäl, så är detta för att bana vägen för tillkomsten av IMF: s SDR som ny global valuta (som har rikligt med stöd av den nya förbättrade Yuan valutan).