Av någon anledning så lever snart befolkningarna i den inte helt sunda villfarelsen att man kan spendera sig ur en skuldkris.

Den hjälp som Centralbanksystemet har av media i detta måste vara nära nog ovärderlig. I Sverige har vi exempelvis DI som ett mycket potent exempel på detta. Den som läser DI, framstår ju som intellektuell i de flestas ögon, fast nära nog det helt omvända verkligen gäller.

Om det överskuldsatta Storbritannien ökade sitt innehav av Amerikanska statspapper med 18,6 miljarder dollar och det ännu värre överskuldsatta Japan ökade sina innehav med 12,8 miljarder dollar, samtidigt som skatteparadiset Karibien minskade sina innehav med 11,0 miljarder dollar.

Vad kan detta då egentligen innebära?

Man kan ju direkt lite försiktigt undra omkring värdet på utländska investerares och regeringars nettoköp av amerikanska tillgångar uppgick till +27,6 miljarder dollar i oktober, att jämföra med reviderade +77,2 miljarder dollar månaden före (+81,0). så borde ju i alla händelser inte summan av de utländska köparnas sammanlagda köp, understiga det redovisade saldot, om man skall beskriva detta mera korrekt som det är, alltså en fråga om att det utländska intresset egentligen  är helt borta och att man istället har valt att börja avyttra Amerikanska Statspapper och att dessa har köpts upp av Federal Reserve för att inte skapa panik på finansmarknaderna.

Detta innebär retoriskt och rätt ovillkorligen att eftersom Japan och England tillsammans köpte 31,4 ihop medan netto saldot ändå bara blev 27,6, att skillnaden på -3,8 även dessa speglar ett inhemskt köp och att denna artikel är ägnad att förespegla de lättledda att det de facto existerar en utländsk efterfråga på Amerikanska statspapper.

Jag återkommer till mina favorit citat i detta, dessa trevliga herrar som citat “Som disponerade över vårt folk och dess framtid, utan att det blev tillfrågat eller upplyst om sanningen”.

Eller som Publicistklubbens ordförande Ivar Överström, i en politisk debatt 1940 i andra kammaren, så vackert uttryckte detta,

”Vi Tidningsfolk vill ju inte undandra oss skyldigheten att giva regeringen absolut erforderliga medel att skydda legitima och statsvårdande intressen.”