Konsumtionssamhällets avslutning.( En artikel jag skrev 2007)

Vi lever nu på lånad tid till en lånad levnadsstandard.

Vi är både skuldsatta som nationer och individer.

Våra ungdomar har börjat inse att de inte har någon framtid.

Dessa ungdomar har blivit de fattigaste individerna inom de olika samhällsskikten. Och dessutom så förblir dessa ungdomar, ändlöst släpandes på ett berg av skulder som de aldrig kommer att bli av med.

Och endast den som inte häftar skuld är fri att välja.

Bortsett från enstaka kampanjer, så har inga seriösa

försök gjorts, för att informera det svenska folket, om omfattningen

på den globala finans- och valutakrisen, eller hur denna

skall kunna tacklas med hjälp av en lagstiftning, och i detta en lagstiftning som skyddar människorna i stället för att rädda hedge fonder och dessas bankirer, det är ju dessa bankirer tillsammans med ett statligt bistånd, som ju de facto har gillrat denna skuldfälla för mänskligheten.

Inte ens våra riksdagsledamöter, vilka är nödvändiga medspelare i processen för att skapa de lagar, vilka kan ta samhället igenom denna kris i antågande, tycks förstå ens någonting av de processer som de är, eller nu kanske främst har varit delaktiga i.

Ingen eller i vart fall väldigt få, tycks ana om vad som egentligen händer i verkligheten.

Trots de många signaler som har kommit fram i massmedia,

om bankpanik i England, kollapsande bostadsbubblor i USA,

stora förluster ibland hedge fonder och finansbolag inklusive

svenska SEB-banken och SBAB, den senare med 25 miljarder kr i värdepapper som inte kan värderas då de är osäljbara, samt vidare dollarns kollapsande värde, så reagerar inte någon.

Framställandet av allt detta som en tillfälligt varande ”oro” på den amerikanska bostadsmarknaden, är rena rama bedrägeriet, och inget annat. Det samlade perspektivet av dessa signaler är helt oemotsägligt, till sin samverkande effekts konsekvensförlopp.

Nåja, bolåne bubblan har ju förvisso kollapsat, och dess kollaps hotar miljontals familjer i USA och andra länder med den värsta sociala

krisen sedan 1929, men denna kollaps är likafullt bara toppen på isberget av spekulations- och kasinoekonomi, som har byggts upp som en växande bubbla successivt allt sedan Bretton-Woods systemet

kollapsade 1971. Så bolåne bubblan är den lilla kollapsen i den stora, förenklat uttryckt.

Den enda anledningen till att hela systemet faktiskt inte redan har

rasat ihop totalt – 1982, 1987, 1998, 2000, eller vid något senare tillfälle– är det faktum att centralbankerna återkommande har skapat nya finansbubblor, och att i dessa bubblor så har värdelösa finansmedel och papper dessutom använts som tillgångar för att kunna göra möjligt att ytterligare låna mer pengar, och spekulera mera och vidare i en karusell, likt för att skapa yra barn på tivoli, efteråt kommer ett illamående, större eller mindre.

Samtidigt har krediter, pengar, pensionsfonder och andra finansiella

medel förflyttats till spekulation i stället för till investering, som sig borde ha skett, i den produktiva ekonomin i Västeuropa och USA, alltså investeringar i infrastruktur, industri, sjukvård och utbildning.

Nedläggningen av en produktiv verksamhet i väst, har ersatts av en import av billiga konsumtionsvaror från Asien och andra delar av världen.

En betydande del av konsumtionen drivs nu genom korta kreditkortslån, och handelsbalansen emellan USA och Asien jämnas ut med hjälp av att Federal Reserve trycker sedlar och statsobligationer.

Nu vill ju emellertid inte någon längre köpa dessa värdelösa papper, och hela kredit och valutasystemet balanserar nu på ruinens absoluta brant.

Den lösning som centralbankerna i USA och Europa har tagit sin flykt till är att översvämma finansmarknaden med ännu mer billiga fiktivkrediter som är avsedda till spekulation, vilket ju är problemet snarare än dess lösning.

Detta kommer att köpa lite tid för spekulanterna, men detta

gör även att kollapsen då blir ännu större och hårdare mot både individer och nationerna, när denna kollaps väl så kommer.

Bankirerna agerar inte heller dessa riktigt klokt eller rationellt, när dessa nu offrar sig själva i försöket att rädda olika hedge fonder.

Man kan med fog ogilla mycket av vad bankerna har gjort genom åren, men man måste likafullt även förstå att banker behövs i en modern ekonomi.

Dessa banker skall och måste dock styras till kontroll genom statliga regleringar.

En uppgift nu för det svenska folket, är en historisk uppgift under den närmaste tiden, detta är att delta i utformningen av ett nytt finanssystem, ett rättvist och verklighetsförankrat system.

Vilket naturligtvis i sin tur implicerar ett uppgraderat juridiskt system.

Vad det betyder i praktiken, är att först bygga en brandvägg emellan det spekulativa och fiktiva värdepappret, och den reala fysiska förädlingsvärdeskapande ekonomin.

Vi måste sedan skapa nya krediter som investeras i byggandet av nationens fysiska förädlingsvärdeskapande ekonomi.

I Sverige talas det i Regeringsformen om det

allmännas ”särskilda åliggande” att skydda sina medborgares rättighet

till ett boende. (1 kapitlet 2§).

I Sverige måste medborgarna nu skapa de lagliga medel som krävs för att skydda sina invånare i landet. Vid fastighets- och bankkrisen 1991, agerade regering och riksdag obetänksamt nog, för att istället skydda bankerna och nära nog krossa det svenska folket och byggindustrin. Tiotusentals produktiva företag gick i konkurs som en följd av detta.

Dessa företag fick ingen hjälp, och de svenska skattebetalarna har betalat notan, och betalar fortfarande i form av ökad strukturell arbetslöshet, fortsatt åtstramning och så vidare

Nu måste individerna själva dra lärdomarna av den krisen 1991. Ett positivt initiativ togs senare av banklagskommittén, vilken föreslog att

nästa gång som svenska banker är konkursmässiga, så skall dessa banker ställas under en offentlig förvaltning, så att staten kan skydda hushållens gjorda insättningar upp till en kvarts miljon.

Bostadslån måste ses som en annan typ av lån, än de spekulativa

lånen, människor behöver obestridligen och rent faktiskt någonstans att bo.

Med tryck från svenska folket måste Sveriges riksdag och regering nu agera för att skydda tryggheten i samhället, och vidare ta ett fullt ansvar för att återuppbygga nationens produktions potential.

Detta betyder att nya statliga krediter med låg ränta

måste skapas, detta för att finansiera storskaliga satsningar på infrastruktur, transporter, energiproduktion, vattensystem, vetenskaplig forskning, sjukvård och utbildning, för att återuppbygga Sveriges industriella produktivitet och skapa nya produktiva arbetsplatser.

Ungdomar skall inte mer behöva välja, emellan en arbetslöshet och olika improduktiva arbeten som telefonförsäljare, torgförsäljare, tidningsutdelare eller som hamburgerflippare. Den fysiska ekonomin måste få en långt mer framträdande roll i det nya samhället, och även vara konkurrenskraftig i ett internationellt perspektiv.

Och nyckelordet i detta är förädlingsvärdeskapande.

Ungdomar måste i detta, återigen få tillgång till förädlingsvärdeskapande industri- och byggjobb vilka ingår i den fysiska ekonomin. Detta för samhällets egen fortlevnads skull.

Den korta och kostsamma smekmånaden, med att enbart konsumera lånade värden, måste upphöra omgående.

Sverige kan återuppbyggas och därmed genom detta bidra till uppbyggandet av en bättre värld.

Fattigdomen kan utrotas med existerande och rådande teknologier. Det som behöver förändras, är synen på människor och ekonomi.

Genom mänsklighetens historia har mängder av tragedier beskådats, vilka nästan alltid har varit ett resultat av att samhället envist hakat sig fast, på grund av begränsad information, vid ett ogrundat tankesätt, och en därmed påföljande felaktig allmän opinion.

Den nu sedan 30 år rådande, så kallade globaliserings politik, är egentligen inget annat än en ny form av det forna brittiska imperiets politik, vilken i sig enbart är en ren kuliss, med ett förespeglat utseende som frihandel.

Nationer i detta, inklusive England, var underordnade de privatstatliga finansiella intressena runt det brittiska Ostindiska kompaniet och handelsbankerna i Londons City. Ostindiska kompaniets privatarmé var en del av denna organisations medel för att underkuva nationer i Afrika och Asien, och för att öppna portarna till den brittiskt styrda handel som alltså aldrig egentligen har varit fri.

Modellen för dessa privata arméer är det forna brittiska Ostindiska kompaniets politik. Den enda delen av industrin i USA, Storbritannien och Västeuropa, som fortfarande tillåts att expandera stort, är givetvis vapenindustrin.

Denna industri kontrolleras följdriktigt och i sin tur av det anglo-amerikanska militär-industriella komplexet, med det brittiska British Aerospace Systems (BAE) i spetsen.

BAE kontrollerar även den svenska vapenindustrin. BAE har total ägarkontroll över Bofors, Kockums och Hägglunds, samtidigt som de är storägare i Saab och har ingått ett partnerskap med Ericsson Microwave Systems. Man har samägande i Nobelindustrier, SKF och ABB, där USA:s före detta utrikesminister Donald Rumsfield är starkt delaktig, och som dessutom har sålt kärnreaktorerna ifrån ABB till Irak.  

Så det är absolut ingen överdrift att säga att Sverige ingår och verkar inom det forna IG Farben imperiumet. Helt i enlighet med vad som förevarit alltsedan 1921, och samverkandet med Alfried Krupp i Bofors verksamhet, alltså ett verkande helt i strid emot vad Versailles fördraget syftade till.

Därför är det nu viktigt att befria Sverige från detta ok, och nu faktiskt göra det svenska landet fritt och självständigt, för att inte falla med detta imperium när detta nu slutligen ovillkorligen skall falla. Vi måste i detta först stå upp själva, för att inte dras med och falla med andra.

IGF Imperiets nuvarande politik i detta, är nu att först ge hedge fonderna lite mer tid, detta genom massiva räddningsaktioner med mer fiktiv likviditet, detta genom en expansivt förd penningpolitik av Federal Reserve, BIS och IMF, en politik vilken kommer driva ekonomin djupare ner i den hyperinflation vars tecken vi ser i de stigande råvaru- och spannmålspriserna i nu.

Sedan avser möjligen detta konglomerat, även att vidare dra in världen i det angloamerikanska ”efter 11 september”-agerandet”, vilket i nu syns som exempel i Afghanistan och Irak, och på detta sätt försöka att skapa en världsomspännande konflikt.

Om sedan detta planerade nästa steg kommer att kunna realiseras, så att USA bombar Iran med tillåtelse av omvärlden, då måste vi även räkna med att ett globalt krig, vilket kan ta den förespeglade formen av ett religionskrig, kan bli en absolut verklighet.

De omedelbara reaktionerna ifrån Ryssland och Kina kring detta, kommer naturligtvis att vara att vidta de nödvändiga förberedelserna för ett världskrig.

Ryssland har som bekant redan påbörjat denna fas, genom att rusta upp sin militära styrka, och omgruppera sig politiskt på många fronter, varav de energipolitiska är de mer framträdande i detta.

Vilken som, eller om båda av detta imperiums lösningar som blir verklighet, så kommer detta ovillkorligen att leda mänskligheten in i ett totalt ekonomiskt och politisk sammanbrott, av hela den moderna civilisationen, så som vi har lärt oss uppskatta denna i modern tid.

Så nu måste individerna samla krafterna för att undvika

det som historien anger att undvika, och i stället bygga goda samhällen.

Och minns att det är bättre att göra om och göra rätt, än att förklara bort att det blev fel.

Stockholm 2007-11-20

Carl Norberg