Det dilemma som skapats av att vår skuld utgör grunden för pengarnas struktur kommer inom kort att tvingas upphöra. Detta beror i sin tur på att eftersom alla pengar värdesäkras upp av en skuld, och en ränta på skulden, så garanterar detta matematiskt att systemet kommer att bli förlorare, och att systemet så småningom når den naturliga och slutliga gränsen, när en alltför snabbt fallande förmåga för inkomsterna att betala av skulderna och deras räntor får systemet att kollapsa.

Våra regeringar, som främst är beväpnade med människor som inte kan förstå det sunda förnuft som ligger bakom detta ovillkorliga förhållande med skuldmättnad i systemet, dessa regeringar försöker nu att kompensera bristen på pengar i systemet genom att aktivt producera stora mängder av statliga skulder och därmed pengar. Vilket alltså vem som helst egentligen kan begripa är en direkt kontraproduktiv metod att försöka lösa detta problem.

Våra regeringar känner att de måste ju göra dessa kvantitativa lättnader, för att om de inte skapar skulder och pengar – eftersom skulden stöder våra pengar – så skulle detta både minska aktiviteten och orsaka att ekonomin saktar in. Och inte minst, dessa regeringar skulle då aldrig bli återvalda. Men genom att bilda ett system där man kan lägga ihop pengar och skulder, så har de emellertid skapat en suverän fråga, där en nations inkomst inte helt nödvändigtvis behöver betala för en nations skuld. 

Modern penningteori förstår inte heller att korrekt beskriva konsekvenserna av pengar som skapas med skuld som motvärde. Hastigheterna på aktivitet, till exempel, bromsar när skuldmättnad inträffar det omvända gäller för skuldsättningen till en given aktivitetsnivå. Detta är bara enkelt sunt förnuft, och likafullt så tar formlerna inte hänsyn till denna dåliga matematik för skulder, eller dess icke linjära funktion. Hastigheten skylls vanligtvis på psykologin hos ”konsumenter”. 

Detta är rent och skärt nonsens.

Det är lika mekaniskt som en bilmotor, det är konstruerat på det sättet. När människor, företag och regeringar eller vilken ekonomi man än väljer att betrakta, så uppstår det skuldmättnad när nya pengar/skulder endast kan införas och till större delen endast kan användas för att betala räntan på redan innan existerande skulder. Därmed har pengarna skapat en mättnadspunkt, där de slutar att lägga till produktivt arbete i sin värdemätning, och blir istället en roll-over-affär där bara den finansiella sektorn som drar dess nytta via räntor och avgifter. Med andra ord så går pengarna ut och cirklar tillbaka runt till bankerna i stället för att porlande röra sig igenom den friska icke mättade delen av ekonomin.

Om du inte kan följa denna mycket basala och enklaste logik, så kommer inga studier i världen att hjälpa dig att förstå detta system.

Det behöver emellertid inte vara på det viset. Detta är det måhända svårt att se ifrån insidan av lådan, men i själva verket är det ju närmast en löjlig tanken att folk i något land, skall betala privatpersoner för att använda sina pengar i det valutafinansiellasystemet. Det är fullkomligt löjeväckande!

För att ”rädda Måndagen”så rusade IMF och centralbanker runt om i världen, in för att ”rädda” Europa och världen idag.

De gjorde detta genom att erbjuda lån, jo du läste rätt!

Alltså handlingar som skapar pengar bara genom att underteckna ett avtal om skuld eller träldom som man sade förr.

Europa kontrollerar just nu inte sitt eget öde, sin framtids produktiva insatser tillhör fortfarande dem själva. Det är lätt att se från utsidan och titta in, men det är inte så lätt för Europa att se att det är exakt samma sak som har inträffat i USA, men ännu stiger ingen upp för att stoppa detta vansinne. Till alla nickedockor som tycker att folket inte har makt att göra förändring, säger jag bara ta en titt på historien och hur mänskligheten har övervunnit hinder för framsteg med ett nytt steg.