Det är ju tyvärr inte någons mening att systemet nu havererar, utan mera en faktiskt omständighet att systemet antingen havererar direkt eller står upp och drivs vidare emot hyperinflation då detta system ändå havererar.
Vilket alltså innebär att skuldernas värde mätt i pengar antingen havererar nu direkt utifrån att skulderna blir värdelösa eller att det över tid skapas så mycket pengar att skulderna blir värdelösa i alla fall.

Det minsta lidandet är givetvis att bankerna omgående får kollapsa och att skulderna skrivs av, precis som JC Trichet diskret antydde igår, när han uttryckte att bankerna balansräkningar kunde komma att krympa.

Dock så blir det ju svårt att motivera, vem och varför någon överhuvudtaget skall betala skulder som andra slipper betala. Men en smidig och lustig lösning vore väl exempelvis att de med banktillgodohavanden som vill behålla systemet även får behålla sina skulder.

Skämt åsido, så kommer hela systemet att tvingas skriva av skulderna som grund för valutabildningen, frågan är bara vilken väg som detta system kommer att ta dit.

Inflationsvägen innebär ju att penningmängden ökas så mycket till den rådande värdegrund som pengarna skall beskriva, att skulderna till sist ändå blir värdelösa, men detta skapar ett enormt socialt lidande i samhället på vägen dit.

Så egentligen handlar detta om att välja emellan att politiker och banker med bibehållen makt skall få driva en alltmera lidande befolkning mot att befolkningens skuldsättning förorar sitt värde eller att makten skall hamna närmare folket genom att skuldernas värde skrivs av. Och det valet tror jag inte att många upplever som så svårt.

Problemet är att inte frågan uttrycks riktigt på det sättet, istället anför man som argument att man vill rädda bankerna främst för att rädda småspararnas insättningar, vilket förvisso är sant, men det utgör absolut inte är hela sanningen som alla förstår, med det är ju det som folk i gemen omgående utan eftertanke sympatiserar med.

Men inte många får en större nettoförmögenhetsförändring av att behålla sina banktillgodohavanden i en jämförelse med att förlora skulderna till banken, och vem som skulle tjäna mest på vilket det är någonting som inte alls finns som argument i den offentliga debatten.